Test av fullfôrmixer og innblanding av halm

mai 16, 2010 at 5:43 pm 9 kommentarer

Av Noralv

Den siste tiden har det på bloggen vært mye diskusjon omkring fordeler og ulemper ved ulike fullfôrløsninger og fullfôrvogner. Diskusjonene har gått på utfordringer knyttet til bruk av TMR og PMR. Et annet fokusområde har vært effekten av fysisk struktur i fôrrasjonen på fôropptak, mjølkeytelse og fôreffektivitet. Det finnes en rekke ulike mål på fôrrasjonens fysiske struktur. Vanligvis skiller vi mellom kjemisk og fysisk. NDF brukes som mål på kjemisk struktur og vanligvis settes det krav til både minimum og maksimumsnivåer i fôrrasjonen. Det skyldes at det er en sammenheng mellom innhold av NDF og fôropptaket og fôrrasjonens energikonsentrasjon. Fysisk struktur er knyttet til partikkelstørrelse og det har betydning både for tyggeaktivtet (viktig for buffring av vomma), fibermatta i vomma og fôrets passasjehastighet ut av vomma. I NorFor bruker vi tyggetid som et mål på fysisk struktur. Tyggetida er sammensatt av flere faktorer og er avhengig av partikkelstørrelse, NDF innhold og en hardhetsfaktor for NDF som beregnes ut fra innhold av ufordøyelig NDF (iNDF). Det betyr at to fôrmidler som har samme NDF, men forskjellig innhold av iNDF vil ha forskjellig tyggetid.

 På bloggen har flere argumentert for å blande halm inn i en fullfôrrasjon for å forbedre den fysiske strukturen og dermed vommiljøet. I tillegg har det vært argumentert for at måten halmen blir prosessert på i en fullfôrblander har betydning for den fysiske strukturen. Fra Keenan har det blitt argumentert med at deres blander gir et renere kutt av halmen mens f. eks skrueblandere gir en ”mosing”. Det finnes liten vitenskaplig dokumentasjon på hvordan prosessering påvirker den fysiske strukturen, vommiljøet og mjølkeytelsen. I april ble det publisert resultater (British Society of Animal Science Conference, Belfast) fra et forsøk gjennomført ved universitetet i Reading og her vil vi gjengi resultatene. Resultatene ble også kommentert i Farmers weekly i forrige uke. Hensikten med forsøket var å studere effekten av halminnblanding i TMR og å sammenligne to ulike fullfôrblandere, Keenan (horisontal padle/haspel blander) og en vertikal blander (Auger Mixer). Forsøket testet tre ulike fôrrasjoner: En kontrollrasjon (blandet med Keenan mixeren) som besto av 37 % maissurfôr, 18 % grassurfôr og 45 % kraftfôr, og to rasjoner som var tilsatt 4 % halm og blandet med de to fullfôrblanderne. De to blanderne ga forskjellig partikkelstørrelse på fôret, og gjennomsnitten ble målt til 12,2 (kontroll), 11,7 (Keenan med halm) og 14,2 (Auger mixeren) millimeter. Tabell 1 viser produksjonsresultatene fra forsøket.

Sammenlignet med kontrollen ga en innblanding av halm et lavere fôropptak, men forskjellen var statistisk sikker bare i forhold til vertikal mikseren. Keenan mixeren ga et høyere fôropptak enn Auger mixeren. Det høyere fôropptaket for kontrollen gjenspeilte seg i både raskere spisetid og spisehastighet. Mjølkeytelsen var lavest for Auger mixeren, mens en innblanding av halm i Keenan mixeren ga ingen positiv effekt på mjølkeytelsen i forhold til kontrollen. Produksjonen av energikorrigert mjølk ble beregnet til henholdsvis 38,5, 37,5 og 37,1 kg for kontrollen, Keenan og Auger, noe som en redusert mjølkeproduksjon på 2,6 og 3,6 % for de to halmrasjonene. Auger mixeren ga en høyere fettprosent i mjølka enn Keenan, mens protein innholdet i mjølka var høyest for kontrollen. Fôreffektivitetn for de tre rasjonene var 1,60, 1,60 og 1,65 kg EKM per kg tørrstoff for henholdsvis kontrollen, Keenan og Auger. Det ble ikke påvist noen endring i drøvtyggingsaktivitet eller vom pH ved å inkludere halm i rasjonen.

Tabell 1. Effekt av halminnblanding (kontroll mot de to blanderne) og fullfôrmixer (Keenan mot Auger) på fôropptak, vommiljø og mjøkeproduksjon

Konklusjonen fra dette forsøket var at innblanding av halm i en fullfôrrasjon ikke ga noen positiv effekt på mjølkeytelse og at dette kan tilskrives lavere opptak av næringsstoffer når fôret ble prosessert for å gi ulke partikkelstørrelse. En forklaring på at det ikke ble observert noen positiv effekt skyldes er at fôrrasjonen i utgangspuntet hadde tilstrekkelig med NDF. Dette forsøket demonstrerer derfor at man skal være forsiktig med å blande halm inn i en fullfôrrasjon dersom man i utgangspunktet har grovfôr med et tilstrekkelig NDF. Vi har tidligere argumentert for at inkludering av halm gir en rein ”fortynningseffekt” av rasjonen. Dette gjør at energiinnhold og proteinnivå må kompenseres med økt mengde konsentrerte fôrmidler. Det vil kunne øke rasjonskostnaden. Vi mener derfor at det er viktigst å vurdere den kjemiske effekten av NDF. Har du et grovfôr med mye NDF (og iNDF) så vil det være unødvendig å tilsette halm i rasjonen til mjølkekyr. Gjennom å ta hensyn til vombelastning og tyggetid ved optimering av rasjonene vil det være tilstrekkelige faktorer å vurdere med tanke på vommiljøet. Dette er også vist i et forsøk fra Nord-Irland (Ferris et al.) som bekrefter at det ikke har noen hensikt å blande inn små eller moderate mengder med ubehandla halm i en fôrrasjon. Vi vil senere komme tilbake med en omtale av dette forsøket. Dette er spesielt relevant for oss da grovforet som ble brukt i den undersøkelsen hadde både et tørrstoffinnhold og NDF innhold som er sammenlignbart med vårt grassurfôr.

Advertisements

Entry filed under: Fôringsstrategier, Innendørsmekanisering og besetningsstyringssystemer. Tags: , , , , , , , .

Erfaringer med bruk av Tine Optifôr Ku Å lykkes med beiting er krevende – god planlegging er viktig

9 kommentarer Add your own

  • 1. Knut Johan Singstad  |  mai 17, 2010, kl. 7:56 am

    Hva med økonomien i dette forsøket?

    Svar
    • 2. Noralv  |  mai 17, 2010, kl. 3:24 pm

      Hei Singstad!

      Veldig generelt spørsmål dette. Så før jeg kommenter nærmere vil jeg be deg utdype hvilket aspekt du tenker på i forbindelse med økonomien? Snakker du om finasniseringskilden av selve forsøket, eller snakker du om rasjons-/produksjonskostnader eller er det knyttet til selve produksjonsresultatene?

      Gjelder det begge forsøkene det henvises til eller bare det ene?

      Skal kommentere nærmere når du spesifiserer litt mer!

      Ha en fortsatt fin 17.mai

      mvh
      Noralv Sandvik

      Svar
  • 3. Håkon  |  mai 19, 2010, kl. 5:58 pm

    Hei Noralv.
    Det ser ut til at vi må gi deg rett i dine påstander vedr.halm i fullforet.Jeg lurer bare på hvor lang periode dette forsøket har gått over.Kan halmen ha noen langsiktige helseeffekter som ikke fanges opp her,eller er det bare å droppe rådene fra Keenan og stole fullt ut på Topp Team?
    Lurer også litt på fettinholdet i melka i dette forsøket.Mulig dette er normalt ved så høy ytelse,men verdiene er vel etter våre forhold på grensa til fettdepresjon?

    Svar
    • 4. Noralv  |  mai 19, 2010, kl. 10:03 pm

      Hei Håkon!

      Du har hatt noen gode innlegg tidligere og har erfaring med Keenan forstår jeg. Det gjør dette ekstra interessant. Jeg føler at det viktigste å få fram i innlegget er at det ikke nødvendigvis må benyttes strukturfôr i rasjonene. Forsøket er ett eksempel på at når en rasjon innholder tilstrekkelig med NDF er det ugunstig å tilsette halm. Det reduserer næringsopptaket, som er drivkraften produksjon.

      Det ble i forsøket benyttet 9 Holstein kyr (eldre). Forsøket gikk over tre uker (ganske vanlig lengde). Innhold av fett er nok lavere enn ønskelig, men kan forklares med bl.a. ytelsesnivået, slik du påpeker. Vi er fortsatt et stykke unna fettdepresjon. Men du ville fått trekk på meierioppgjøret 😦

      Om det er andre helsebringende effekter av å tilsette halm? Jeg og flere med meg, er av den oppfatning av at så lenge man tar hensyn til at rasjonens vombelastning og tyggetid, så dekkes helseaspekter som kan knyttes til vomfunksjon og vommiljøet.

      Om du skal droppe rådene fra Keenan vil vel kanskje være drastitsk?? De har jo en del gode poenger (teorier), men «veien til målet» er ulikt vinklet. Men som rådgiver må en hele tiden se helhetsbildet/realiteten i den enkelte besetning. Ta utgangspunkt i dyrene, fjøset, fôret og menneskene som jobber der. Og en må på en måte «leve» seg inn i (visualisere) vommas virkemåte som motoren i kua. Kun da vil en kunne sette tingene inn i en optimal setting!

      Det er jo også litt interessant å lese omtalen av dette forsøket i siste nummer av Kvæg. De drar de samme slutninger som vi gjør i forbindelse med rådgivning. Rasjonene i forsøket stemmer også veldig godt overens med typiske danske rasjoner.

      Jeg har veldig stor tro på halm, men det er i rasjoner for sinkyr og til drektige kviger. Halmen er svært viktig bidrag til å få ei funksjonabel mjølkeku. Sinperioden er hos alt for mange en «glemt» del av drifta.

      Mvh
      Noralv Sandvik

      Svar
  • 5. Jan-Ove Brink  |  juni 2, 2010, kl. 1:47 pm

    Hej Alla,

    Jag blev ombedd att lägga ett öga på bloggen och ev göra ett inlägg.

    Vill först bara säga att det är fantastiskt roligt (morsom på norsk) att det här ämnet väcker så mkt intresse och att det har kommit fram så många genomtänkta inlägg.

    Har själv jobbat med fokus på det här med fullfoder/struktur sedan -92 på egen gård.

    Det är bara att konstatera att det för min del är det av misstagen jag lär, vi gjorde den gången definitivt en hel rad misstag just kring förståelsen av foderstruktur och detta har väckt ett intresse som jag jobbat heltid med sedan -98, nu som VD för Keenan i Sverige Norge och Finland.

    Jag blir samtidigt lite oroad över att diskussioner ofta tenderar att handla om rätt eller fel, svart eller vitt och min erfarenhet är att det inte är fullt så enkelt.

    Det handlar om en helhet och om vilken utgångspunkt/läge jag har och vart jag vill, detta bestämmer vilken väg jag skall gå. Med andra ord, det som är rätt i ett fall kan vara fel i ett annat beroende på förutsättningar och mål.

    När det gäller struktur i foder är min erfarenhet att det är betydligt mkt mer komplext än det ser ut att vara vid första anblicken. Vi vill alla gärna ha enkla raka svar på allt, men tyvärr är det nog så att när det gäller fysiskstruktur så handlar det inte enbart om strålängd, stickighet, skördetidpunkt, gräsart, helsäd, NDF, ts halter eller för den delen halm, utan det handlar om allt detta i kombination och fler parametrar därtill.

    När det gäller försöket på Reading som refereras till önskar jag bara tydliggöra några saker som jag tror riskerar att försvinna i diskussionen.

    Det är riktigt att det är tre led i försöket, två av dessa blandas i en Keenan blandare och ett led görs i en vertikal blandare. Det Keenan har fokuserat på är skillnaden i resultat beroende på behandlingen av foder genom olika blandningsprinciper inte skillnaden mellan olika recept. Detta för att påvisa det vi upplever dagligen men som tidigare inte har accepterats av branschen, nämligen att sättet att blanda påverkar resultatet, därav fokus på detta led och inte på halm ledet.

    När det gäller ledet med halm eller inte halm är båda blandade i en Keenan vagn och skillnaden mellan recepten är att det tillsatts 4% halm i det ena utan att ändra något annat. I praktiken betyder det att vi späder ut den kemiska sammansättningen i foderstaten. Precis som jag tror sagts tidigare i Bloggen har det en betydelse, och det har olika effekt beroende på vad utgångsläget är. Lite generaliserande så kan man säga att i dom flesta tillfällen är det på kort sikt negativt med halmen pga den kemiska utspädningen, men och detta är det viktiga, i dom tillfällen som det är rätt att använda halm jobbar vommen lite bättre och efter en tid kompenserar näringsbortfallet, och detta är ju grunden i att nå ett högre foderutnyttjande.

    Återigen kan man säga att det är inte antingen eller utan det behövs både en kemisk och en fysisk balans.

    Själv brukar jag tänka så här: analysen säger att jag har en viss uppsättning byggstenar men den säger inget om vad som är byggt.

    Klumpigt sagt så i min värld säger analysen att vi har brädor, spik, betong, takpannor men det säger inget om ifall det finns ett hus eller ifall det bara är en bygghandel.

    Men om jag tar det ett steg till: ifall analysen säger samma sak men det saknas spik då kan jag nog vara ganska säker på att det inte heller finns ett hus (eller att det är en riktigt dålig bygghandel).

    Lite samma sak upplever jag det är med tex NDF, NDF säger att det finns byggstenar att få till en fysisk struktur men den säger inte att det med säkerhet är så. Omvänt så om jag har för lite NDF kan jag vara ganska säker på att jag inte kan ha tillräckligt med fysiskstruktur pga att byggstenarna saknas.

    Som Ni ser ämnet engagerar, jag hade inte tänkt vara någon långrandig eller aktiv bloggare men misslyckades ju tydligen redan i vart fall med det första.

    Hoppas på en fortsatt livlig och intressant diskussion emellan er alla engagerade parter.

    Mvh. Jan-Ove Brink

    Svar
  • 6. sahra  |  oktober 13, 2010, kl. 4:03 pm

    Hva er forskjalle på halm og høy??
    hvordan ser halm ut?

    Svar
  • 7. Ingunn  |  oktober 14, 2010, kl. 7:31 am

    Hei

    Halm er den delen av strået som er igjen når ein treskar kornet. Halm består av nesten berre cellulose og har liten næringsverdi. Høy er tørka gras og andre engvekstar. I «gamle» dagar var det vanleg å konservere graset til husdyra ved å tørke det til høy, men i dag er det vanlegare å legge gras til drøvtyggarar i silo/rundballe. Høy har høgare næringsverdi enn halm, men kvaliteten kan variere mykje. Halmen er som regel mykje grovare i struktur og meir gul enn høyet.
    mvh
    Ingunn

    Svar
  • 8. Knut  |  juli 26, 2011, kl. 2:50 pm

    http://www.norsklandbruk.no/enkeltsider/blogg—lunde/for-daarlig-f%C3%B4rutnytting.aspx Tydligvis ikke alle som er fornøyde med keenan sin rådgivning? Noen kommentarer fra Brink eller vikingstad?

    Svar
  • 9. http://www.breadboardpies.com  |  januar 8, 2013, kl. 2:07 pm

    This cleanser comes in a five ounce bar. It’s completely free of toxic chemicals and comes in a lovely eco-packaging instead of hazardous plastic containers. teens younger than 18.

    Svar

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Arkiv


%d bloggers like this: